Skademinimering

Narkotikapolitik med skademinimering i fokus

Skademinimering räddar liv.

Skademinimering kopplat till narkotikaanvändning, är ett begrepp som förklarar insatser
med syftet att ge människor valmöjlighet att skydda sin hälsa oavsett den situation de
befinner sig i. Det handlar om att minimera risk för skada och främja/värna om
skyddsfaktorer. Det handlar om mänskliga rättigheter. Personer som använder narkotika har
rätt till möjligheten att skydda sig själva och trygghet att söka hjälp när det behövs.

FN och WHO framhåller att skademinimerande insatser otivelaktigen fungerar, bland annat
för att begränsa spridningen av blodsmitta och få ner narkotikadödligheten. FN:s kontor för
mänskliga rättigheter konstaterade 2015 att Sveriges narkotikapolitik inte lever upp till FN:s
deklarationer om mänskliga rättigheter. Trots detta hade man redan förbestämt att den nya
narkotikautredningen 2022 inte skulle utreda avkriminalisering av eget bruk.

Jämförelse av dödstalen mellan Schweiz, som införde skademinimerande åtgärder på 1990-talet, och Sverige. Grafik: Henrik Tham, professor emeritus i Kriminologi vid Stockholms Universitet

Utökade åtgärder inom sjukvården

Föreningen Tryggare Ruspolitik anser att Sverige bör undersöka om nya och beprövade skademinimerande åtgärder kan vara en väg framåt för att få ned de höga drogrelaterade dödsfallen.

I Sverige har vi idag en del skademinimerande insatser som exempelvis sprututbyten, substitutionsbehandling och förskrivning av naloxon (antidot för opioider). Dock är insatserna i många fall fyrkantigt reglerade vilket begränsar utsträckningen och kvaliteten för skademinimeringen. I den senaste rapporten för narkotikadödlighet i Sverige var den vanligaste orsaken till narkotikarelaterade dödsfall överdos, och vid 88% av dessa var opioider involverade. Trots detta är spridningen/tillgängliggörandet av naloxon fortfarande inte en självklarhet.

Sprututbyten hjälper i Sverige de som har ett injektionsbruk av narkotika med tillgång till steril utrustning. Bland de nordiska länderna är det enbart i Sverige man som narkotikabrukare inte kan köpa sprutor och kanyler på apotek (jämförelse: genomgår du medicinsk behandling i Sverige som kräver injektion hemma har du tillgång till utrustning via apotek). Svenska sprututbyten har fasta öppettider, enbart under arbetsdagar, och har i de flesta fall ingen möjlighet att skicka utrustning till de som har svårt att komma till mottagningen fysiskt. Föreningen tryggare ruspolitik anser att man delvis borde delegera sprututbyte till vårdcentraler och apotek – så att alla med behov har möjlighet att skydda sig själva med säker utrustning. Oavsett var man bor eller när man behöver det.

Substitutionsbehandling, LARO är en annan skademinimerande insats som visat minska dödlighet och ge ökad livskvalitet hos personer som brukar narkotika. Som det ser ut idag är dock köerna in i behandling i högsta grad varierande beroende på var i Sverige man söker. I vissa län är väntetiderna inte längre än några veckor, medans andra kan få vänta i flera månader. Det är en tidsskillnad som kan göra stor skillnad för en människa i behov av hjälp.

Korrekt information om drogers verkan.

Droginformation bör ej grundas i skräckpropaganda och mytbildning

Cannabis, amfetamin, alkohol, tobak, LSD och heroin är olika substanser, alla berusningsmedel är inte likadana och har inte samma effekter. Att ha tillgång till korrekt information om droger kan vara skillnaden på liv och död

Information får inte komma av moral och magkänsla. Informationsspridningen i narkotikafrågan har länge påverkats av radikala lobbyorganisationer och föreläsare som tillåtits sprida ovetenskapliga budskap i våra skolor, polisstationer, domstolar och socialförvaltningar. Korrekt information till unga kan dels ses som förebyggande arbete men även som skademinimerande insats. Man skulle kunna jämföra detta med information och rådgivning vid ungdomsmottagningar. Vi tror inte på en nollvision om ett drogfritt samhälle utan på ett samhälle där man undervisar utifrån evidens och möter personer där de befinner sig.

Unga inser ganska snart att de har tillgång till mycket mer information än den de får av vuxna angående droger. Kunskapen är en enkel googling bort – de kan hitta kunskap understödd av forskning och evidens, men också ovetenskaplig smörja. Det är vår uppgift som vuxna att guida dem till korrekt information som inte baseras på moral och magkänsla. Att samtidigt använda narkotikahundar på skolor och ha så kallade frivilliga kisstest av minderåriga, där den som inte ställer upp kan stängas av från skolan, skapar bara misstro mot vuxenvärlden

“Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” – Skollag (2010:800), som reglerar den svenska skolan

Föreningen Tryggare Ruspolitik står för en vetenskaplig narkotikapolitik och korrekt information åt Sveriges medborgare, särskilt våra skolungdomar. Skollagen ska följas i frågor om berusningsmedel. Undervisning om berusningsmedel ska också ingå i läroplanen och inte överlåtas till radikala lobbyorganisationer.

Hjälp oss förändra Sveriges narkotikapolitik

Förändring kräver engagemang. Som medlem hjälper du oss i kampen för kunskap, humanism och skademinimering inom en mycket viktig hälsofråga.

/* */